tisdag 7 mars 2017

Små utdelningar, tack

Jag fick en fråga om varför jag inte har med utdelning i mina urvalskriterier eller i min bevakningslista. Jag har den till synes lite märkliga inställningen att jag vill se utdelningar från mina innehav, men storleken har mindre betydelse.

För att beskriva min inställning är det enklast att räkna med ett par exempel. Scenariot är att du har 1000 kronor, ditt avkastningskrav är 10 procent och du har nu hittat två bolag där marknaden till synes erbjuder dig detta.

Bolag 1

B1 handlas på kursen 100 kronor, har ett eget kapital (EK) på just 100 kronor och avkastar 10 % på eget kapital efter skatt (ROE). Du köper 10 aktier.

Efter ett år står styrelsen inför tre alternativ, dela ut 10 kronor, göra återköp för 10 kronor per aktie eller behålla vinsten inom bolaget och därmed räkna upp EK till 110 kronor per aktie.
  • Om bolaget delar ut kan du köpa en aktie till, du äger nu 11 aktier med totalt EK på 1100 kronor som genererar en vinst på 110 kronor år 2.
  • Om bolaget gör återköp äger du nu 10 aktier, men eget kapital per aktie är nu 110 kronor eftersom återköpen lämnat färre utestående aktier. År 2 kommer dessa aktier genera en vinst på 110 kronor.
  • Om bolaget behåller pengarna inom bolaget äger du fortfarande 10 aktier, eget kapital per aktie är 110 kronor och aktierna kommer generera en vinst på 110 kronor år 2.
I detta hypotetiska exempel, där bolaget kan investera med samma avkastning som du, där prissättningen är helt konsekvent och där det inte finns några skattekonsekvenser eller courtage är det helt egalt om bolaget delar ut, gör återköp eller behåller pengarna inom bolaget. Detta är relaterat till Modiglianis och Millers teorem.

Bolag 2

B2 är lönsammare än B1 och avkastar 20 % på eget kapital. Det egna kapitalet per aktie är 50 kronor, marknaden har dock uppmärksammat dess förträfflighet och handlar aktien med en goodwill, priset är 100 kronor.

Efter ett år står även denna styrelse inför ett val mellan utdelning på 10 kronor, återköp på 10 kronor eller behålla 10 kronor inom bolaget.
  • Om bolaget delar ut kan du köpa en aktie till, du äger nu 11 aktier med totalt EK på 550 kronor som genererar en vinst på 110 kronor år 2.
  • Om bolaget gör återköp äger du fortfarande 10 aktier, eget kapital per aktie är nu 55 kronor och dina aktier genererar en vinst på 110 kronor år 2.
  • Om bolaget behåller pengarna internt ökar egna kapitalet till 60 kronor per aktie. Dina tio aktier kommer nu avkasta 120 kronor år 2!
I detta fallet är det helt uppenbart bättre för dig att bolaget behåller pengarna och varken delar ut eller återköper något. Detta beror på att bolaget kan nå högre avkastning än ditt avkastningskrav, och att du får betala ny goodwill för nästa aktie när du handlar för dina utbetalade pengar.

Diskussion

Den teoretiska grundregeln enligt ovan är alltså att:
  • Om du kan hitta bättre avkastning än bolaget kan finna för sitt egna kapital bör bolaget dela ut allt
  • Om dina chanser och bolagets chanser är desamma har det ingen betydelse
  • Om bolaget kan avkasta högre på sitt egna kapital än du kan investera till så bör det inte dela ut något
Observera att detta gäller inkrementellt eget kapital, det är inte alls säkert att bolaget kan hitta lika bra avkastning på nästa miljon eller miljard som de haft på befintligt eget kapital, något jag skrivit om i detta nyckelinlägg på bloggen.

Hur ser praktiken ut? I mitt fall har jag 13,7 % avkastning per år över de senaste tolv åren medan mina innehav generellt avkastar mer än så. Observera att över lång tid kommer ett bolag ge samma avkastning som ROE minus den premie du betalade initialt (räkneövning för en annan gång), men i mitt fall är det alltså teoretiskt bäst att bolagen behåller sina vinster internt.

Utdelningar kan medföra skattekostnader, som till exempel källskatter man inte får tillbaka. Det talar för att premiera innehållna vinster och återköp. Återköp medför transaktionskostnader och risker för att de används snarare för att driva upp ledningsprogram än maximera avkastning, vilket talar mot dem på marginalen. (Buffett skrev mycket bra om återköp i senaste brevet till aktieägarna om någon missade detta)

Utdelningar har dock även en annan betydelse, de är det enda kassaflödet mellan ett hälsosamt bolag och en långsiktig aktieägare. De ger dig möjlighet att mjukt omallokera till andra bolag och att ombalansera din portfölj utan att dra på dig transaktionskostnader och tajmingrisker. De har också en tendens att stabilisera priset och synliggöra aktiens värde. De är också det yttersta beviset på att bolag är kassaflödesgenererande. Därför vill jag se utdelningar.

Men paradoxen är att de bästa bolagen att äga (B2-typen) egentligen bör behålla sina vinster internt och återinvestera dem. Därför ser jag hellre en relativt låg utdelningsandel. När ett bolag delar ut hela sin vinst är budskapet till ägarna oftast: vi har slut på idéer och investeringsmöjligheter med rimlig avkastning. 

Det finns också fall där bolag kan växa men ändå dela ut därför att de har andra begränsningar än finansiering (H&M innan e-handelsinvesteringarna, eWork m.fl.) men de lämnar jag åt sidan i denna diskussion, de bör handlas med betydande premier och gör oftast det.

Om jag till slut ska vara lite kontroversiell så påstår jag att utdelningsjägare graviterar mot en portfölj av mediokra bolag utan idéer om hur de ska växa sin verksamhet. Ensidig utdelningsinvestering utan förståelse för bolagen är en fälla.

44 kommentarer:

  1. Hej,

    Tycker detta var intressant att läsa. Det är nog ganska viktigt att inse att en hög direktavkastning inte nödvändigtvis är att föredra. Buffett och Charlie har väl alltid förespråkat att låta företagen återinvestera sina vinster istället för att dela ut dem.

    Blev dock lite fundersam på detta:

    "Hur ser praktiken ut? I mitt fall har jag 13,7 % avkastning per år över de senaste tolv åren medan mina innehav generellt avkastar mer än så."

    Över tid så borde väl din avkastning vara samma som snittet för dina innehav? Eller har det med timing av ens olika köp och sälj att göra?

    Ha det gott

    Mattias

    SvaraRadera
    Svar
    1. Även med min ganska låga takt i handeln finns det friktion:
      - Varje gång jag återinvesterar utdelning får jag betala premie på EK (de flesta bolagen är av tydlig B2-typ i portföljen)
      - Valutaomkostnader, courtage och andra friktionskostnader

      Och kanske ett mått av dåligt tajmade affärer också? Detta är lite svårare att beräkna eller påvisa.

      Radera
  2. Bra inlägg. Har skrivit ett liknande inlägg på min blogg men gillar att ditt inlägg även har med två olika exempel. Väldigt pedagogiskt. Delar din syn kring utdelning. Tycker man går miste om mycket fina bolag om man har utdelning som en kriterie. Ibland är det logiskt/motiverat med en utdelning men i många fall är det inte det.

    https://vardeinvesteraren.blogspot.se/2016/12/stirra-er-inte-blind-pa-utdelning.html

    Tack för att du kom tillbaka från bloggargraven!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ah, kände inte igen ditt nya bloggnamn. Här hette du alltid Fyfonden, ville bara barnvänlig (och inte riskera att bli bannad av Google...).

      Din artikel säger samma sak i lite färre ord och exempel, kan bara hålla med :-)

      Radera
  3. Intressant inlägg och håller med om tankarna. Har gått från att "jaga utdelningar" till att föredra låga utdelningar och mer tillväxt. Kan till och med investera i bolag som inte ger utdelning även om det tar emot lite grann.

    Några tankar om saken:
    http://gustavsaktieblogg.blogspot.se/2016/12/mina-krav-pa-tillvaxtbolag-och-kravs.html
    http://gustavsaktieblogg.blogspot.se/2017/02/min-checklista-for-tillvaxtbolag.html

    SvaraRadera
  4. Kan bara konstatera att det du skrivit är korrekt MEN (som du också nämner) för MÅNGA företag så är investeringsbehovet/möjligheterna inte så stora - Det är inte lätt att hitta projekt som ger tillfredsställande avkastning - vilket leder till att bolagen ger mycket hög direktavkastning trots historiskt hög värdering.

    En annan sak som jag personligen uppskattar är känslan att SE på kontot när utdelningen tickar in. Teoretisk skulle jag kunna sälja några procent av min portfölj för att nå samma casheffekt men det ger inte samma "känsla".

    SvaraRadera
    Svar
    1. I inlägget skriver jag som att nuvarande och framtida (inkrementell) ROE är lika stora, av pedagogiska skäl. I verkligheten är ofta inkrementell ROE betydligt lägre och motiverar utdelning.

      Radera
  5. Härligt inlägg lundaluppen! :D
    Ibland tänker jag som så att om ett bolag inte skulle visa någon vinst rent kursmässigt men har en fin och stabil utdelning så kommer jag fortfarande få en fin avkastning ifall direktavkastningen också är OK :)

    Vet att det är lite fel att tänka så då man helst vill ha en fin totalavkastning. Men det känns tryggare att investera i bolag med fin utdelningshistorik.

    Tackar för en fantastisk blogg!

    SvaraRadera
  6. Supersnyggt redovisat luppen! Men jag tror att det smugit sig in ett fel på punkt 3 i bolag 2: '10 aktier' ska det väl stå? Annars är 120 kr i avkastning på 10 kr riktigt riktigt bra och så bra gick nog inte bolaget ;).

    SvaraRadera
  7. Har länge haft som en aktiv modell att leta efter bolag som inte är i den stora tillväxtfasen men av ett eller annat skäl underyieldar relativt intjäningsförmågan.

    Kan man verifiera att anledningen till den låga, eller i vissa fall obefintliga, yielden inte beror på hög kapitalbildning, överrapporterade vinster eller felallokering av kapital så har det otrolig potential. Detta ett av få områden som jag tror uthålligt är systematiskt felprissatt relativt andra kategorier. Ränteförhållandena under de senaste åren spär förstås på den relativa dynamiken ytterligare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, när aktier med hög direktavkastning är i ropet gäller motsatsen säkert ibland för aktier med extremt låg direktavkastning.

      Radera
  8. Credit Suisse skriver till sina kunder att det är dags att det är dags för en kursnedgång om 2-3 månader och då speciellt USA (och därmed även Sverige). Vad tror du om detta. Dags att bli likvid?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag klarar inte av att hoppa in och ut ur börsen, jag har en ren balansräkning och buffertar så att jag har "staying power" istället.

      Radera
    2. Marknadstajming är hopplöst svårt.

      Radera
  9. Jag testade med Börsdata.se en strategi med att bara köpa aktierna på Large Cap med högst direktavkastning.

    Den årliga avkastningen de senaste 5 och 15 åren från att bara köpa bolagen med högst direktavkastning ligger på 14-20 %. http://aktieingenjoren.blogspot.se/2017/03/att-fokusera-pa-direktavkastning-ger.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. De senaste åren har bolag med hög utdelningsandel värderats upp kraftigt jämfört med återinvesterande bolag.

      För sex år sedan hörde jag en kommentar "i en normal börs är inte direktavkastning särskilt intressant".

      I övergången mellan dessa båda tillstånd är det naturligt att aktier med hög direktavkastning även bjuder på hög totalavkastning.

      Radera
    2. Strategin har fungerat bra sedan 2001 enligt graferna man får på Börsdata. Min gissning är att det kommer fungera så länge det finns bra bolag med direktavkastningar i nivå med genomsnittliga totalavkastningen på börsen.

      Får vi värderingar i nivå med USA på "högavkastare" kommer det definitivt inte att fungera.

      Radera
  10. Något som jag funderar mycket kring hela konceptet att 'jaga utdelningar', som blivit väldigt popular i synnerhet inom aktie-bloggarna, är hur effektiv denna metod verkligen är. Jag syftar här på teorier om arbitrage. Aktierna som delar ut, säg 10kr, och som har ett börsvärde om 100kr, kommer enligt finansteori att tappa 10 kr på börsgolvet när utdelningen avskiljs, i och med att aktien de facto har förlorat 10kr av sitt riktiga värde.

    Detta är förstås något vi kan spekulera och debattera om i oändlighet, samt att många spekulerar i kursrörelsen relaterat till utdelningen: tex. många köper en aktie en bit före utdelningen och säljer den före utdelningen avskiljts med strategin att kursen kommer öka på vägen, eller helt enkelt äger aktien tills dess att utdelning avskiljts och sedan säljer bolaget. Ett annat exempel som relaterar till denna spekulation är att aktiekursen ofta faller mer än den utskilda utdelningen motsvarar, just därför att mycket av tidigare uppgång bestått i spekulation om kursuppgång och på x-dagen så säljs innehavet av många ägare. Samtidigt så finns det många fall där kursen minskar mindre än utdelningen motsvarar på x-dagen.

    De två sista exemplen kan förstås argumenteras för att det handlar mycket om hur börsen och industrin i fråga i sin helhet ser ut på x-dagen, och att det styr utvecklingen som en extra faktor till den utskilda utdelningen.

    Poängen jag vill göra, eller snarare funderar över, är vad vinsten ligger i att investera baserat på direktavkastningens storlek? Enligt lagen om arbitrage så kommer kursen att motsvara bolagets marknadsmässiga värde så snart utdelningen avskilts, och med en utdelning om 10kr av aktiepriset 100 så kommer också aktien att falla 10kr i samma stund utdelningen avskilts. Så, vad är syftet med att investera baserat på utdelningens storlek i förhållande till aktiens pris? Någon som funderar på detta och vill ge sin input?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svaret är ju att det inte är rationellt att använda direktavkastningens storlek som urvalsparameter, utan man behöver titta på vilka vinster som genereras och hur duktiga bolagen är på att använda dessa och skapa tillväxt.

      Utdelningen är bara ett (av flera) sätt att överföra värdet till ägaren.

      Radera
    2. Jag har funderat på hur det här med utdelning, arbitrage och skatt fungerar. Antag att ett svenskt bolag handlas med utdelning idag men utan utdelning imorgon, att enda kursförändringen beror på utdelningen och att utdelningen är på en krona.

      A bor i Sverige. Om A innehar aktien över natten, får A en krona i utdelning men betalar samtidigt 30 öre i skatt. Samtidigt sjunker aktiekursen, så A gör en reavinstförlust och får därmed ett skatteavdrag. För att det ska gå jämnt upp, måste kursen alltså backa en krona, vilket ger ett skatteavdrag på 30 öre så att det blir ett nollsummespel.

      B bor i Belgien. Som jag tolkar dubbelbeskattningsavtalet, får B betala 15 % svensk utdelningsskatt och 25 % belgisk utdelningsskatt om B har aktien över natten, totalt 40 öre skatt på en krona så att det blir 60 öre över. Belgisk lag verkar inte tillåta avräkning av utländsk skatt. Samtidigt sjunker aktiekursen, så B gör en förlust, men Belgien verkar sakna reavinstbeskattning (åtminstone för privatpersoner), så B får inte göra något skatteavdrag. För att det ska gå jämnt upp, måste kursen alltså backa med 60 öre.

      Sedan kan man fortsätta med andra länder. För en investerare i Singapore verkar det istället vara 70 öre som kursen bör backa med för att det ska gå jämnt upp. Kursen kan dock omöjligt backa med 60 öre för investerare i Belgien, med 70 öre för investerare i Singapore och med en krona för investerare i Sverige utan den måste rimligtvis backa med samma belopp oavsett var investeraren bor, så hur blir det egentligen? Det låter som att investerare i ett land skulle kunna utnyttja arbitragemöjligheter genom att handla med investerare i ett annat land, och aktiemarknaden är till stor del internationell. Utländska placerare köper och säljer hela tiden massvis av svenska aktier.

      Radera
    3. Bankerna brukar hjälpa stora utländska placerare att "hantera" skatten genom att trixa med ägandet kring utdelningsdagen, vilket lett till en viss kritik. Se t.ex. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6420885

      Vad gäller svenskar som har aktiedepå (d.vs. inte ISK eller KF) är lagen så finurligt konstruerad att om den enda aktieaffär man gör på ett år ger lika mycket i reaförlust som man fick utdelning blir nettoeffekten negativ. Man får bara dra av 70% av reaförlusten men måste ta upp 100% av utdelningen. Det enda kapitalunderskott (vad jag känner till) man får kvitta fullt ut mot andra inkomster är räntor.

      Mvh Mattias

      Radera
  11. Först av allt, kul att du utvecklade svaret på min fråga i ett inlägg, intressant läsning.

    Jag håller med om mycket av det du säger. Utdelningar eller ej, den totala vinsten bör förr eller senare komma aktieägaren till godo. Att enbart fokusera på hög DA och köpa bolag som delar ut 100% av vinsten är troligen inte ett vinnande koncept på lång sikt. Men, även om jag är relativt ny i aktievärlden har jag ändå några potentiella motargument:

    Om B2 i exemplet ovan väljer att behålla pengarna inom företaget MÅSTE de hålla ROB uppe vilket, som du skriver själv inte alls är säkert att de klarar av. Om de istället lämnar utdelning, kan jag gradvis omfördela mitt kapital till andra aktier eller välja att använda pengarna till något annat. Kanske sitter jag på en investeringsmöjlighet utanför börsen som jag tror kan ge mig 30%? B2 i ditt exempel utgår ju alltså helt sonika från att det kan generera bättre avkastning än jag kan. Det kan vara ett felaktigt antagande.

    Vidare, som delvis berörs ovan: om B1 i exemplet ovan delar ut 10 kronor bör också kursen på x-dagen sjunka med, allt annat lika, 10 kronor. Detta ger mig en möjlighet att köpa in mig med 10% rabatt och alltså få högre DA nästa år, förutsatt att aktien delar ut samma/mer då. Är jag skicklig på att tajma marknaden eller tror på säsongsmönster kan man också argumentera för att jag kan hitta andra gynnsamma tillfällen att köpa B1 till rabatt. Givetvis kan dock även det motsatta inträffa.

    Slutligen vill jag ta Investor som ett exempel. De senaste 20 åren har utdelningarna utgjort mer än 50% av totalavkastningen (källa: Investors IR-sida). Utan att vi kan veta säkert, tror du ändå att Investor hade kunnat nå samma/bättre avkastning genom återköp eller återinvesteringar? Jag är inte så säker.


    /J

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej,

      Angående B2: ja exemplet är förenklat och framtida ROE är inte alls säkert på samma nivå.

      Angående B1: ja, det lär vara precis det som händer, dagen innan utdelning ligger priset på 110 kr, dagen efter 100 kronor, detta är precis det scenario den första punkten reflekterar.

      Angående Investor: när de beräknar totalavkastning räknar de på återinvestering av utdelningar i sin egen aktie. Om de investerat i sin portfölj med substansrabatt hade de garanterat fått högre totalavkastning.

      Mvh
      LL

      Radera
  12. Bra indlæg - som sædvangt. Jeg kan tilføjer følgende observation - danske bolag har tradition for at uddele meget lidt af årets overskud.
    Det har medført at bolagenes ledelser af og til har fokuseret for lidt på bolagets omkostninger samt foretaget for risikable investeringer - det gælder også for A.P.Møller - Mærsk og Novo. Mvh Ole

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, med den låga avkastning på eget kapital som Maersk uppvisat de senaste åren borde man definitivt delat ut mer de senaste åren.

      Radera
  13. Tjena Luppen!
    Jag har en fundering, eller egentligen en vädjan.. Överallt läser man om att folk har värderat sin aktie hit eller dit och motiverar med luddiga multiplar och nyckeltal. Hur ska man som småsparare och inte revisor tänka här? Går det att på ett relativt ENKELT värdera en aktie/bolag som småsparare med fokus på stora lönsamma företag? Jag vet att det finns DCF modeller, PE talsmodeller, gordons formel, diskonterade nuvärden osvosv men greppar inte vad jag ska fokusera på! Alternativt skulle du kanske kunna fördjupa dig på dina värderingsmultiplar och förklara dessa utförligt med tolkningar!

    Vad rekommenderar du? Jag har läst dina inlägg på ämnet men kan inte fokusera och förstå... Hjälp!

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Anonym. Det handlar om att förutspå framtiden, och hur lätt är det?

      Tips, läs först ”A Random Walk Down Wall Street” av Burton Malkiel (en riktig investeringsklassiker). Du kommer att finna att han har ställer frågor om värderingsproblemen på ett liknande sätt som du gör här ovan!

      Kika sen på indexfonder istället.

      Vänligen /Sensim Steps

      Radera
    2. @Sensim Steps

      Vad glad jag blir när det finns ett fåtal där ute i kommentarsfältet som värnar om småspararnas pengar. Det brukar oftas vara Lars, men han verkar nu för tiden ha fullt upp med att direktinvestera i aktier.

      @Anonym
      Ta nu Sensim Steps vid orden och läs Malkiel.

      Med vänlig hälsning

      J

      Radera
    3. @J

      Kan bara hålla med. Jag saknar Lars indexpredikan.

      Jag har lovat mig själv att aldrig överstiga 10% av portföljen i direktinvestering i aktier. Enbart för nöjets skull.

      Mvh
      DW

      Radera
    4. @DW

      Då är vi två. Men det är ofta för döva öron i alla fall eftersom så många av värdeinvesterarna vill ha kul istället för att tjäna pengar. Man struntar högaktningsfullt i att man får bättre avkastning genom i princip ingen insats alls om man följer Malkiels råd. Det lär ju gälla för stora delar av de som konsumerar ekobloggarnas texter. Men hey, det ska ju vara roligt och inget är ju så roligt som att få utdelningar.

      Med vänlig hälsning

      J

      Radera
  14. över tid och rum har väl utdelningskaktier slagit både index, och aktier utan utdelning, tyckte Hernhag i sin bok om utdelningstrategi med statistik visade att det är en vinnande formula, och även Haskel statistik att investmentbolag historiskt också slår index klart. 2 tips som jag tagit till mig, kompletterar med kvalitetsbolag, men de 2 första strategierna är det som jag följer mest

    SvaraRadera
  15. Om ett bolag har hög direktavkastning, tolkar jag det som att bolaget har svårt att hitta på något nytt, medan ett bolag med låg direktavkastning har lättare att hitta på något nytt. Men i så fal borde väl bolagen redan värderas olika i förhållande till eget kapital? D.v.s. marknaden borde väl redan ha genomskådat detta? Den förväntade avkastningen måste väl rimligtvis bli samma oavsett vilket bolag man väljer att investera i? Jag tänker mig att det enda som kan spela roll är att ett bolag är felvärderat, men att utdelningens storlek inte spelar någon roll. Sålunda tänker jag att man endast bör titta på om det finns anledning att tro att bolaget är felvärderat eller ej.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller så används de ej utdelade pengarna till VDs hobby, ledningens bonus, eller att bygga kassa. Nej, jag vill inte ta risken att min andel av företagets vinst slösas bort.

      Gärna kursstegring, men först en rejäl utdelning!

      Radera
  16. John D Rockefeller:

    Do you know the only thing that gives me pleasure? It's to see my dividends coming in.

    Det är mitt favorit citat och ledstjärna. Värdet på aktieportföljen varierar ju som bekant hela tiden, om värdet är större om 10 år är för mig ganska ointressant. Det viktiga är att utdelningarna kommer in på kontot och att dom ökar..

    Ha det gött / AK

    SvaraRadera
    Svar
    1. @AK

      Om mitt portföljvärde var detsamma om 10 år så skulle jag känna mig oerhört besviken och säkerligen också misslyckad. Min plan är att tjäna pengar på marknaden. Att årligen flytta smågrus från vänster till höger ficka och sen tillbaka till vänster ficka fattar jag inte poängen med?

      Med vänlig hälsning

      J



      Radera
    2. @J
      AK kanske lever på utdelningarna. Då är det inte så konstigt om man inte bryr sig om värdet på portföljen.

      /Jesper

      Radera
    3. Jag tycker ni ska fundera en sväng på luppens talande exempel kring vad som händer om man noterar en hundralapp med 10% direktavkastning. Hur kul är det år 11?
      /långtradarn

      Radera
    4. @Jesper

      Vad AK lever av har jag ingen aning om. Jag beskrev endast hur jag själv skulle uppfatta ett liknande scenario. Att inte bry sig om sin totalavkastning och stirra sig blind på utdelningar önskar jag ingen.

      Luppens inlägg är ett matnyttigt inlägg för väldigt många att läsa. Signs nedan summerar det hela väldigt bra.

      Med vänlig hälsning

      J

      Radera
    5. @J

      Det är så klart inte kul att årligen flytta smågrus mellan olika fickor, men har du tänkt tanken att smågruset kanske är större stenar som du kan flytta varje vecka?

      @långtradaren

      Jag skulle aldrig investera i något som ger 10% i direktavkastning. Det är inte långsiktigt hållbart och ger garanterat ingen utdelningstillväxt. Om du istället noterar ett betydande belopp, säg en miljon, till 4% direktavkastning och en utdelningstillväxt på 10 %. Då har du garanterat kul år 11, och ännu roligare år 20..

      Mvh AK

      Radera
    6. @AK

      Nu är det ingen som har tillräckligt stora fickor till sten. Om så vore fallet skulle rygg och kropp ta rätt mycket stryk. Symboliken som säkerligen gick dig förbi var att utdelningen är en väldigt liten del i sammanhanget. Desto större portfölj desto större anledning att hantera den på ett bra sätt. Ett fokus på utdelningar i för stor utsträckning är helt enkelt inte bra. Jag tycker det är bra att Luppen skrivit ett inlägg om det. Kanske får det en och annan av dagens utdelningsinvesterare att stanna upp och reflektera. Det är värt mycket.

      Med vänlig hälsning

      J

      Radera
  17. Ett bra inlägg - när jag tittar tillbaka och utvärderar de senaste 10 årens investeringar så blir det tydligt så här i efterhand att en typ av tydligt misstag jag gjort i målet att bygga upp ett stort löpande kassaflöde är just fokuset på för höga utdelningar vilket har skymt sikten för kvalitet i ett par dyrbara fall.

    Bara att ta med som en läxa, tycker luppen sammanfattar det bra - "Ensidig utdelningsinvestering utan förståelse för bolagen är en fälla".

    SvaraRadera
  18. Hur många % försöker du ha i aktier och hur många % i cash/räntefonder eller vad du nu gör?

    SvaraRadera
  19. @J

    Problematiken runt utdelningar är att det tar väldigt lång tid, betydligt längre tid än man tror, att bli rik på utdelningar. I början känns utdelningen rätt liten och meningslös men med tiden växer den sakta men säkert. Till slut är den inte en väldigt liten del av sammanhanget, utan en väldigt stor del av din ekonomiska frihet..

    Mvh AK

    SvaraRadera