fredag 6 juli 2012

Analysskola: Tele2

På allmän begäran - uppemot tre (3) kommentatorer har efterfrågat den - kommer här en genomgång av hur jag genomför och skriver analyser. Som övningsexempel tänkte jag använda Tele2 eftersom den som gav mig idén var intresserad av just Tele2.

Först en varningstext (läs!): om du har svårt att hitta i resultaträkningar och balansräkningar och om det jag skriver om här verkar svårt bör du nog tänka en extra gång innan du satsar dina IRL-pengar på personligen utvalda och analyserade aktier. Det finns ingen skam i att köpa en indexfond, och vissa hävdar att det är bättre än att välja individuella aktier. Den metod jag beskriver är min egen. Den lånar mycket från Ben Grahams The Intelligent Investor, men jag kan inte vara säker på att han skulle sympatisera med mina justeringar och tillägg. Du läser inte en allmän analysskola, de allra flesta analytiker använder metoder med stora och väsentliga skillnader från min metod.

En Lundaluppenanalys består av tre delar: en inledning på fri form, en genomgång av investeringskriterierna samt en slutsats. Inledningen på fri form är självklart den svåraste att beskriva systematiskt, här utgår jag ofta ifrån vad jag känner till om bolaget eller branschen bolaget verkar i. En bra utgångspunkt är att beskriva vad bolaget tjänar pengar på, varför det är troligt att bolaget kommer att fortsätta tjäna pengar och vilka hot som kan tänkas finnas.

Inledning på fri form

Om bolaget är okänt kan det vara en bra idé att läsa på Wikipedia om bolaget, där dess historia ofta är välbeskrivet. Sedan är det obligatoriskt att läsa senaste årsredovisningen och även senaste kvartalsrapporten. Slutligen bör du även titta på bolagets hemsida och läsa alla nyheter sedan kvartalsrapporten. Google Finance är en bra källa för information om amerikanska bolag. Generellt sett är all kunskap av värde, men var också källkritisk.

Läs nu igenom vad Wikipedia skriver om Tele2, bolagets senaste årsredovisning, senaste kvartalsredovisningen samt de senaste nyheterna på investerarsidorna på deras webbsajt.

Mina reflektioner efter att ha läst detta: Tele2 är ett försörjningsföretag (eng. utilities, tack Kristian) i det att man säljer en reglerad tjänst som anses samhällskritisk. Mobiloperatörsbranschen är i omvälvning, en omvälvning där intäkten per fysisk abonnent ökar eftersom fler SIM-kort säljs till olika enheter, men intäkten per SIM-kort minskar. Det senare oroar mig mer än det första glädjer mig, fokuseringen på datatrafik gör operatörerna alltmer utbytbara och till skillnad från försörjningsföretag inom exempelvis elnät eller fjärrvärme finns det en reell konkurrens. Om denna observation stämmer kan vi förvänta oss en prispress på operatörernas tjänster framöver samtidigt som jag misstänker att det kommer att dyka upp allt fler multi-SIM-paket där flera uppkopplingar för en abonnent går på samma avtal - förmodligen med ytterligare lägre priser som följd.

Det är mot bakgrund av detta man får se de relativt låga P/E-talen och höga direktavkastningarna hos dagens teleoperatörer. Mer om detta när vi nått nyckeltalen för Tele2.

Om man jämför Tele2 med TeliaSonera ligger skillnaderna i marknadsposition (TeliaSonera är starkare i Sverige) och vilka geografiska marknader man är etablerad i. Generellt anser jag den politiska risken i Tele2 vara större än den i TeliaSonera.

Investeringskriterier

Efter inledningen går jag igenom investeringskriterierna, och detta är en mer mekanisk övning som går att skriva en instruktion för. I tabellerna nedan ser du mina investeringskriterier tillsammans med instruktion hur varje kriterium bedöms handgripligen.

Först de kvalitativa kriterierna som bedömer om bolaget är intressant för investering, här tas inte aktiepriset med i någon aspekt:

KriteriumUppfyllt?Kommentar
Tillräcklig storlek:JALarge Cap
Mitt krav här, för ett svenskt bolag, är helt enkelt att bolaget är listat på OMX NASDAQ Stockholms Large Cap-lista, vilket du exempelvis kan se här. Långt ner i listan finner du både Tele2 A och B.
Stark finansiell ställning:NEJOmsättningstillgångarna är mindre än bolagets kortfristiga skulder, därtill kommer hyfsat stora långfristiga skulder.
För att bedöma detta kriterium behöver du slå upp koncernens balansräkning i senaste rapporten. En balansräkning är en ögonblicksbild, jämför med ett kontoutdrag, och det är alltid bäst att ta den senaste. Titta alltså i Q1-rapporten, sidan 13. Observera att rapporter enligt IFRS ska innehålla både koncernens och moderbolagets balansräkningar (finns på sidan 24), det är i princip alltid koncernens balansräkning som är intressant. Du är förmodligen inte intresserad hur tillgångarna fördelas inom de olika koncernbolagen utan vill se summan.
  På sidan 13, i den gråade kolumnen, framgår att omsättningstillgångarna är 9 508 miljoner kronor. De kortfristiga skulderna är 15 345 miljoner kronor. Villkoret för att få ett JA är att omsättningstillgångarna är dubbelt så stora som de kortfristiga skulderna - här är de mindre. Delvillkor två är att de totala skulderna, dvs. de kortfristiga 15 345 plus de långfristiga 8 970 totalt är mindre än omsättningstillgångarna. Även detta misslyckas. Ett mycket tydligt NEJ alltså.
Intjäningsstabilitet:NEJFörlust 2007 senast
Villkoret är att bolaget ska varit förlustfritt de tio senaste helåren. En titt på sidan 5 i årsredovisningen för 2011 visar att bolaget gjorde en förlust 2007. Vi får här två uppsättningar data, en för "kvarvarande verksamheter", överst, som bara gjorde ett marginellt negativt resultat, och en för total verksamhet som var mer kraftigt negativ.
Utdelningsstabilitet:NEJIngen utdelning 2002, snart preskriberat
Bolaget ska ha delat ut pengar varje år de senaste tio åren. På sidan 5 i årsredovisningen syns att det varit utdelning varje år 2007-2011, vi får gå vidare och titta i 2006 års bokslutskommuniké (jag hittade inte årsredovisningen) också, även 2004-2006 bjöd på årliga utdelningar enligt sidan 25. Sist tittar jag på 2004 års bokslutskommuniké som är den tidigaste jag kunde hitta och där framgår under Not 17 att 2003 var det första året under decenniet med utdelning. Alltså var det ingen utdelning 2002, ett NEJ på villkoret som säkert kommer att bli ett JA från och med nästa år.
Intjäningstillväxt:JAMycket stark men ojämn tillväxt av intjäningen.
Nu återvänder vi till 2004 års bokslutskommuniké, Not 17 Femårsöversikt och försöker bedöma intjäningsförmågan per aktie 2001. Resultaten för 2000-2002 är -3,47, 2,70 och 1,51 kronor per aktie. 2003 tjänar man 16,20! Vad är intjäningsförmågan 2001?? Eftersom vi ska bedöma utvecklingen antar vi högt här, 2,70 kronor per aktie. Om man jämför 2004 och 2006 års bokslutskommuniké ser vi att utdelningen för just 2004 skiljer. I 2004 står det 15 kronor per aktie, i 2006 står det 1,67 kr utdelning och 3,33 kronor inlösen. Vad är nu detta? En Googlesökning på "tele2 split inlösen" ger denna Skatteverket-länk. Här framgår att det 2005 genomfördes en split där en aktie blev till tre (plus en som automatiskt löstes in, jämförbart med en utdelning). Våra 2,70 kronor måste alltså delas med 3, 90 öre per modern aktie alltså.
  På sidan 47 i 2011 års årsredovisning är antalet aktier 444 miljoner, ungefär lika många som 2006, se sidan 12 längst ner. Inga senare splittar har alltså skett. Intjäningsförmågan 2011 tar vi från sidan 5, där syns att resultat per aktie efter skatt och utspädning varit 10,98, 15,64 och 10,59 per aktie de senaste - väldigt goda åren. Medel för dessa är 12,40 kronor. Men ojämnheten i intjäningen är också uppenbar 5,50 kr 2008, förlust 2007!
  Kravet är att tillväxten över tio år ska vara minst 30 procent, här har vi (12,40/0,9 0- 1) * 100 = 1 278 %. Knappast uthålligt och extremt ojämnt fördelat men kriteriet måste anses uppfyllt.
Trovärdig ledning:JAKänner inte till något negativt
Jag kommer inte på något direkt. Därför ser jag i 2012 Q1-rapporten sidan 2 att VD heter Mats Granryd. En Google-sökning ger länk till en intervju, men inga braskande skandalrubriker. Jag antar att inget särskilt har hänt - inget jag kan komma ihåg eller finna enkelt i alla fall.
Gynnsam ägarbild:JAKinnevik uppfyller mina krav på bra huvudägare
Ovanligt nog finner jag ingen bra ägarförteckning i årsredovisningen utan den finns istället på hemsidan där det framgår att Investment AB Kinnevik äger 30 procent av kapitalet och har 47 procent av rösterna. Kinnevik är en aktiv och stark ägare utan egentliga intressekonflikter med Tele2s verksamhet.  

Sedan följer de kvantitativa kriterierna som hjälper till att bedöma om aktierna är köpvärda just nu, följaktligen är alla kopplade till börskursen och börsvärdet.

Måttlig P/E

För intjäningstillväxten ovan bedömde vi intjäningsförmågan till 12,40 kronor per aktie. Dagens aktiepris är 108,60 kronor per B-aktie (A-aktien är dyrare, så den struntar vi i). P/E blir då 108,6/12,4 = 8,8, dvs. klart under kravet på 15, OK. Här bör man minnas vad vi diskuterade i inledningen, det finns en farhåga att vinstnivån i hela branschen är på väg ner, och detta reflekteras av P/E. Antingen är bolaget billigt eller så finns en verklig risk att vinsterna sjunker, då är bolaget en så kallad värdefälla.

Måttlig EV/EBIT3

Detta är mitt nyaste investeringskriterium. Det är extra väsentligt när "Stark finansiell ställning" i de kvalitativa kriterierna är ett NEJ, vilket det är här. Om balansräkningen är svag är det viktigt att intäkterna ger alla intressenter (aktieägare och fordringsägare) en vettig avkastning, annars kommer du som aktieägare att lida först och mest... Kravet är att EV/EBIT3 ska vara mindre än 12, vilket implicerar en avkastning på 8,3 procent på allt investerat kapital före skatt (och fordringsägarna får betalt före skatt), så det svarar mot en räntetäckning på lite drygt två idag, oavsett hur svag balansräkningen är.

EV, Enterprise Value är totala börsvärdet, plus räntebärande skulder, minus kassa, bank och finansiella placeringar om sådana finns. Siffran finns exempelvis på Avanzas hemsida. Jag tror värdet gäller för gårdagens slutkurs, så om det varit stora svängningar får du multiplicera börskursen med antalet aktier. Här använder jag värdet direkt, 49 050 miljoner. Räntebärande skulder, kassa, bank och finansiella placeringar framgår av balansräkningen på sidan 13 i Q1-rapporten.

Räntebärande skulder (lång- och kortfristiga) är 7 822 + 5 524 = 13 346 miljoner kronor. Kassa, bank (likvida medel) och finansiella placeringar är 59 + 546 = 605 miljoner kronor. Alltså kan vi räkna ut EV = 49 050 + 13 346 - 605 = 61 791 miljoner kronor.

EBIT3 hämtas enklast ur årsredovisningen från 2011, sidan 5 (vår kära femårsöversikt). EBIT står på fjärde raden och medelvärdet för de tre senaste åren är 6 597 miljoner kronor.

EV/EBIT3 blir då 61 791 / 6 597 = 9,3, dvs. klart under kravet 12, OK. Om vinstnivåerna är hållbara bör inte Tele2:s finansiella ställning vara ett problem alltså. Räntetäckningen (som vi inte räknat ut) bör vara väl tilltagen med EBIT3 på 6,6 miljarder och räntebärande skulder på 13,3 miljarder.

Måttlig P/B

Börsvärdet är 49 050 miljoner enligt ovan, priset för alla aktier. Det egna kapitalet är enligt Q1-rapporten (sidan 13) 22 268 miljoner kronor. Detta ska dock justeras för goodwill som enligt samma sida är 10 604 miljoner. Kvar är då 22 268 - 10 604 = 11 664 miljoner kronor. P/B blir då 49 050/11 664 = 4,2. Kravet är att det ska vara högst 1,5, EJ OK.

För försörjningsbolag i allmänhet är P/B ett relevant värde. Om min tes att operatörerna blir alltmer utbytbara stämmer blir detta nyckeltal viktigare eftersom det grovt berättar kostnaden för att starta upp en konkurrerande verksamhet. Övningsuppgift: jämför P/B för TeliaSonera för att bedöma om nivån är normal för branschen.

Slutsats

Tele2 har gjort extrema utdelningar de senaste åren, men balansräkningen ser inte alltför hemsk ut ändå. I bolagets pris finns inbakat ett antagande om sjunkande framtida intäkter. Jag tror att det ligger något i detta antagande och avstår därför. Om du inte tror på detta och tror att marknaden har fel bör du:
  1. Läsa på om marknadens bedömningar och se om du fortfarande tror på dina egna antaganden
  2. Jämföra med värderingen av andra bolag i branschen, t.ex. TeliaSonera
Det finns ganska stor risk att Tele2 är en värdefälla, dvs. har synbart låga multiplar som dock är mer än väl motiverade av fallande framtida intäkter.

Vad tyckte du om "Analysskolan"? Var den på rätt nivå? Missade jag att förklara något? Kan du genomföra motsvarande analys för TeliaSonera efter att läst denna?

47 kommentarer:

  1. Intressant, bra att få ett riktigt hands-on case.
    Tänkte på något som har bäring på detta och dina kriterier: Graham nämner 'Margin of Safety' som ett central begrepp för värdeinvesterare. Om ett bolag som du tittar på klarar samtliga dina kriterier du nämner ovan innebär det även att de har en margin of safety?
    Om inte, kan du kvantifiera vilken prisnivå vi pratar om då, tex uttryckt i P/E3 P/B alt P/E*P/B=22.5. Eller du kanske har något annat?

    Jag vet att du nämnt att du inte är så bra på att sälja aktier, men när är / vilka kriterier anser du gälla för att ett bolag blivit övervärderat? Jag menar - om ett bolag pga mr Market går ena dagen från P/E3 =14.9 (dvs köpvärt) till nästa nästa vecka P/E=15.9 har det då plötsligt blivit övervärderat och bör säljas?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, om de klarar alla kriterier finns en margin of safety. P/E 15 innebär omvänt 6,7 procent avkastning med rimlig tillväxt på det och det är väsentligt över den säkra räntan. Intjäningen kan gå ner så att P/E blir åtminstone 25 innan man börjar komma nära säkra räntan idag.

      Många värdeinvesterare menar att man ska sälja rätt fort efter att bolaget nått "intrinsic value". Jag menar att intrinsic value är otroligt svårbestämt och snarare en gråzon än ett värde. Om den är tydligt över skulle jag sälja.

      Sådana tokigt höga värderingar sker nog inte särskilt ofta. I Ratos-fallet kunde jag inte på något sätt motivera priset så där blev det en försäljning, men även där vacklade jag länge innan beslutet.

      Radera
  2. Nyfikenheten väcks tack vare det du skriver om kriterium 2! Balansräkningen är en ögonblicksbild, javisst, men är inte det skäl att se över en längre period? Om du exempelvis tar ditt innehav H&M så missade de kriterium 2 under åren 2008 och 2009 samtidigt som de även missar ditt EV/EBIT-kriterium (dock har de högre finansiella intäkter än utgifter så räntetäckningen är inga problem). Hur ser du på detta?

    Naturligtvis har H&M den finansiella styrkan, men under några år missar de ändå dina mått. Eller är jag ute och klyver hår...?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om man gräver lite djupare i Grahams kriterium med omsättningstillgångar mot kortfristiga skulder är detta snarare en likviditets/kassaflödesfråga än en skuldsättningsfråga. Man får komma ihåg att kassaflödesanalys så som den ser ut idag inte existerade på den tiden. Därför är här och nu en rimlig utgångspunkt, sedan får man sätta kriteriet hårt nog för att tåla lite variation. Men du har en bra poäng, jag får fundera lite mer på det.

      Att H&M missar EV/EBIT3 beror ju på samma skäl som man missar P/E, intjäningen är låg jämfört med pris/börsvärde. Precis som jag ibland jämkar P/E med tillväxttakten behöver EV/EBIT3 justeras med tillväxttakt. EV/EBIT3 är viktigast när balansräkningen är svag.

      Radera
  3. Jag ville bara passa på och tacka för en grym blogg. Är den bloggen jag ser fram emot mest under "kaffe-morgon-rundan" på nätet.

    Keep it up!

    SvaraRadera
  4. Hej Luppen, bra genomgång, här kommer några snabba reflektioner och en fråga:

    Tele2 hade för något år sedan (2010) en för branchen väldigt stark balansräkning (debt/ebitda = 0,16) plus att man också vann en skattetvist vilket gav ett par miljarder om jag kommer ihåg rätt. Detta har möjliggjort rejäla utdelningar. Man har som mål att ha debt/ebitda mellan 1,25-1,75 vilket är branchstandard. 2011 hade Tele2 1,05 medan tex Telia var mer skuldsatt och låg på 1,76 (Vodafone - 2,04, Telefonica - 2,62 etc, siffror från 4-traders.com). Tele2 har alltså ökat skuldsättningen för att kunna göra jätteutdelningarna men man började som sagt från en väldigt stark position.

    Operatörerna borde som du säger räknas som utilitis men på punkt nr 2 (stark finansiell ställning) räknar du på Grahams kriterier för industriföretag istället för de kriterier han använder för utilitis? Varför?

    /Danne

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kom i slutklämmen fram till ungefär vad du säger, det är inte så illa med balansräkningen.

      När det gäller industri/försörjningsbransch så är detta mitt kriterium (som alltid är detsamma), inte Grahams. Av mina kriterier är det detta och P/B som jag oftast får bortse ifrån på grund av bransch och andra omständigheter. Jag skulle behöva skapa en starkare analysmetodik här.

      Radera
  5. Tack!

    Mkt intressant och lärorikt. Jag ser gärna fler liknade publicerade analyser med resonemang. Jag vill gärna lära mer och vad är då bättre än att jämföra och lära av andra.

    Med vänlig hälsning,
    Daniel Lamb

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det kan nog komma fler, men det tog ungefär tre gånger längre tid att skriva än en ren analys. Det kanske dröjer lite till nästa ;-)

      Radera
  6. @Lars,
    Läste i en kommentar att du kallar dig själv proffs.
    Vad anser du är det mest intressanta bolag oavsett bransch att investera i just för stunden och varför?
    Med vänlig hälsning,/Daniel

    SvaraRadera
    Svar
    1. Daniel!
      Det du begär är tips om snabba pengar utan att anstränga sig det fungerar inte så.
      Det finns ingen placering som passar alla.
      Ett exempel: Om jag tyckte Astra och du arbetar på Astra just nu vore det ett dåligt råd för då lägger du både anställningen och investeringen i samma vågskål. Man måste försöka skapa en stil som passar ens person. Vilken risk vill man utsätta sig för hur lugn är man när det blåser full storm på börshavet?
      Att göra ett inköp av en enskild aktie utan att ha en väldiversifierad portfölj i botten och då menar jag en portfölj som även innehåller råvaror och räntebärande placeringar är att utsätta sig för en risk du inte får betalt för. There are no short cuts.
      MvH
      Lars

      Radera
    2. Daniel!
      Skulle jag ge dig ett konkret råd efter att du har genomgått lundaluppens analysskola så är det samma råd som tittarna får när de sett en föreställning i wrestling:
      DON´T TRY THIS AT HOME!!
      MvH
      Lars

      Radera
  7. Jag har precis börjat läsa the Intelligent investor men är en långvarig läsare av bloggen. Troligtvis hinner jag inte ikapp din bloggserie men hittills har jag ofta tyckt att Graham har en överdriven fixering för eget kapital när det kommer till aktier. Troligtvis är jag lite skadad av att ha jobbat på Sandvik i min ungdom men som jag uppfattar det har de flesta industrierna en stor andel maskiner som har ett bokföringsmässigt värde som vida överstiger vad de skulle tjäna på att sälja maskinen

    Därför tycker jag att eget kapital (exklusive goodwill) är lite av en falsk säkerhet för oss privatinvesterare. Personligen tittar jag därför en aning mer på kapitaltäckningsgrad och fritt kassaflöde men för large cap så är du en riktigt, riktigt värdefull tillgång i bloggosfären.

    SvaraRadera
    Svar
    1. P/B är olika intressant för olika bolag. Det egna kapitalet är intressant i en del branscher och i den ekonomiska teorin är ju det egna kapitalet ett mått på alternativkostnaden till att köpa ett bolag - det är ju ett mått på vad det skulle kosta att bygga det från grunden.

      Problemet i dagens värld (jfr en kommentar till kap 14 i TII, tidigare inlägg alltså) är att så många värden är immateriella och inte hamnar i bokföringen alls. Detta är en förändring som skett sedan Grahams tidiga dagar och som fortgått sedan hans bortgång.

      Radera
  8. Jag är grön på värdeinvestering och använder i första hand de enklaste modellerna jag hittat. Har senaste tiden försökt använda lite större modeller och även provat lite med kassaflöde mm och något som överaskat så här långt är att de enklaste varianterna hamnat förvånansvärt nära vilket iofs kan bero på slump då det bara handlar om några få bolag jag hunnit prova på.

    Något som jag tycker försvårar är modern bokföring som jag upplever som en aning konstruktiv i vissa fall och goodwill gillar jag inte alls för egen del. Det händer jag försöker ta genvägar med SME och här blir jag än mer tveksam till underlaget då konsensus inte allt för sällan skjuter långt från verkligheten med facit i hand vilket kanske beror på "analytikernas" uppdrag?

    Läget fördjupa sig i värdeinvestering känns fördelaktigt då vi upplevt toppen 2007-raset-återhämtning-ned kas ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. På ett teoretiskt plan tycker jag IFRS hanterar goodwill på rätt sätt. De värden man betalar för vid förvärv blir inte mindre om man gjort rätt förvärv och det utvecklas på ett bra sätt.

      MEN, eftersom de aldrig skrivs av (de kan skrivas ned om utvecklingen blir svag) så ackumuleras det ju mer och mer goodwill och den kan hänga ihop med förvärv som skedde för _väldigt_ länge sedan. Ett antal omorganisationer och verksamhetsförändringar kan göra spårbarheten omöjlig vilket också talar för att goodwillposterna blir alltmer permanenta.

      För bolag som handlar med andra bolag (exempelvis Ratos) är goodwillposten intressant, i de flesta andra fall är inte jag intresserad av den.

      Radera
  9. P/E talet är ju visserligen lågt, men det är också en bransch med högt capex. Alla företag med högt capex har ju låga P/E, generellt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, alla kapitalintensiva branscher har ju svagheten att expansion är kostsamt och därför blir tillväxten generellt svagare.

      Radera
  10. Fy f-n, vilken lärorik och intressant blogg det här är. Det du gör uppskattas, fortsätt så!

    SvaraRadera
  11. Undrar bara om du använt detta någon gång http://www.foretagsvardering.org/kassaflodesvardering/

    om så hur tyckte du det fungerade?

    Jag vill gärna öka mitt kunnande men just kassaflödesanalys får anstå till jag blivit mer hemtam läsa årsrapporterna som är snudd på grekiska då jag inte är ekonomiskt skolad. Vet knappt posterna är på svenska och det blir inte enklare då de flesta jag är intresserad av är på engelska men det sjunker förhoppningsvis in ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag har använt det professionellt faktiskt :-). Det finns ett inlägg om diskonterade kassaflöden här:

      http://www.lundaluppen.se/2010/04/diskonterade-framtida-kassafloden.html

      Sammanfattningsvis: alla bör förstå konceptet och inse att detta är det äkta värdet av bolag. Och alla bör förstå att det nästan helt saknar praktiskt värde ;-)

      Radera
  12. Intressant och tydligt beskrivet. Du skriver väldigt bra! Är du på något sätt skolad i detta eller faller det sig "naturligt"?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för de värmande orden! Nej, jag är ingenjör och företagare, ingen egentlig svenskautbildning efter gymnasiet även om man såklart skriver en hel del på universitetet.

      Radera
  13. Suveränt inlägg, tack. Mycket intressant.

    SvaraRadera
  14. Helt klart ett av de intressantaste blogginläggen som jag har läst. Någonsin, alla kategorier! Tack! :-)

    Mvh Claes

    SvaraRadera
  15. Grymt! Måste passa på att tacka för att du delar med dig så pass mycket interessanta analyser och tankar som du gör till oss andra.
    Bästa bloggen för mig!

    SvaraRadera
  16. Instämmer i hyllningskören. Din blogg är guld värd för en hobbyinvesterare som mig. Har följt den med glädje i stort sett sen starten.

    SvaraRadera
  17. Ledsen om jag är helt dum i huvet, men jag är inte med på hur du beräknar intjäningstillväxten. Kriteriet är minst 30% tillväxt över 10 år. Jag förstår att du tar snittet på de 3 senaste årens resultat (12,40)och jämför detta med resultatet 2001 som är 2,70 (0,90 efter utspädning). Kvoten är 13,78 (eller 1378%). Men varför drar du av 1 innan du beräknar procent? Förmodligen något fundamentalt simpelt som min semesterhjärna inte klarar av att ta in, men ändå tacksam om du (eller nån annan för den delen) kan förklara.

    Tack för en jättebra blogg förresten! Sålde precis av mina Nordic Mines-aktier efter att ha läst din sammanfattning av The Intelligent Investor...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man måste dra av ett. Kanske inte så intuitivt för stora belopp, men om exempelvis 100 stiger till 101 är ökningen 1 procent, inte 101.

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    3. Såklart. Precis som jag trodde var hjärnan inte på plats. Tack!

      Radera
  18. Hejsan. Nu var det ju ett tag sedan du gjorde det här inlägget men jag har inte haft tid att gå igenom metoden tidigare, så det fick bli ikväll. Följde analysen och gjorde den själv för Tele2, vilket gick mycket bra.

    Dock uppstod problem när jag sedan valde ett annat bolag. Jag valde att applicera din analysmetod på Betsson.

    Det första lilla problemet jag stötte på var att det har genomförts nyemissioner under de senaste 10 åren. Detta kommer så klart att påverka resultatet per aktie då det finns fler aktier. Hur ska jag resonera där? I och med att det inte blir en klar splitt utan det blir ju lite udda siffror. Är det så enkelt att jag hela tiden ska använda mig av siffrorna (efter utspädning)? Blir det då rätt att ta dessa siffror rakt av och så går det att jämföra mellan olika årtal?

    Och finansiella placeringar stod inte med alls i balansräkningen, drog slutsatsen att det då blir 0 (alternativet kan ju vara att det heter något annat men det verkar inte så).

    Sedan till mitt största problem, EBIT serveras inte helt gratis och jag vet faktiskt inte riktigt hur jag ska beräkna detta. Det fanns ju med som en egen rubrik för Tele2, kategorin "kvarvarande verksamheter". Jag hittar inte denna kategori alls för betsson. Jag har läst om EBIT på wikipedia nu men förstår inte hur jag ska beräkna...

    Hoppas nu att jag inte varit för otydlig, är lite trött nu efter att ha snurrat runt bland alla årsrapporter. Hoppas också att du svarar på kommentarer så här långt i efterhand.

    Mvh
    Micke

    SvaraRadera
  19. @Micke:

    Nyemissioner brukar inte vara något problem, så länge du räknar på resultat per aktie innebär nyemissioner att resultatet per aktie sjunker, och därmed tas de omhand. Det du försöker spåra är hur resultatutvecklingen utvecklats för en passiv ägare (som inte investerat mer i emissionerna).

    Finansiella placeringar finns inte alltid, anta noll som du skriver.

    EBIT finns alltid, även om det inte står just så. Titta i resultaträkningen för koncernen, leta upp finansiella intäkter/kostnader och läs summan på raden ovanför. Vad det än kallas (ofta rörelseresultat) så är det EBIT.

    SvaraRadera
  20. Eloge till dig för att du besvarar gamla inlägg så här, uppskattas verkligen. Tack för infon, nu genomförde jag en hel analys av ett till bolag vilket nu gick alldeles ypperligt (fick givetvis tjuvtitta lite i din guide dock).

    Mvh
    Micke

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag var lite svag på att besvara kommentarer på gamla inlägg tidigare, men har skärpt upp mina rutiner...

      När startar du "Mickes aktieblogg" och publicerar din analys då? Jag lovar att läsa igenom ;-)

      Radera
  21. Nej du, blir nog ingen bloggande för min del ;-) Jag nöjer mig med att följa det stora antal aktiebloggar som redan finns, jag har nog inte så mycket nytt att tillföra. Gör för tillfället en tvådelad analys, där din guide står för ena halvan och Spartacus Invest står för den andra. Tycker att ni båda gör bra analyser och tror att jag på sikt ska integrera de båda varianterna till min egna perfekta metod :)

    Jag är ju bara 22 år än så länge. Plugga på universitet och har ingen riktig erfarenhet av att värdera företag. Pluggar till ingenjör och läser således i princip ingen ekonomi alls. Har dock börjat läsa till ekonomikurser vid sidan om nu när jag ändå pluggar för att passa på att lära mig grunderna. Jag tror inte att det räcker att enbart sitta och fördjupa sig i årsrapporter utan kanske är bra att samtidigt komplettera med lite litteratur som går igenom varför man gör som man gör :)

    Skrämmande hur dålig koll studenter i allmänhet har på sin egen ekonomi både lång- och kortsiktigt. Ska man sträva efter att jobba och tjäna pengar är det minst lika viktigt att veta hur man sedan ska förvalta sina pengar tycker ju jag! Borde bli någon form av plikt att följa lite bloggar, din blogg ligger i alla fall överst bland min bokmärkesmapp med aktiebloggar ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, ja tack för de vänliga orden. Det är inte enkelt att värdera bolag, och det blir inte enklare om man aldrig varit företagare eller knappt ens arbetat i något företag :-)

      Radera
  22. Återvänder med glädje till dina äldre inlägg, som detta. Vågar man hoppas på en del två i din analysskola? Det vore ytterst värdefullt och intressant. Tack för din blogg som är högst läsvärd och mycket lärorik.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har du någon konkret idé eller någon fråga du skulle vilja att jag fördjupade mig i? Jag har själv ingen direkt idé om vad jag skulle göra i en del två.

      Radera
  23. Du nämner att man kan hitta totalt börsvärde hos Avanza. Har du lagt märke till att Avanza är opålitlig? Ta t.ex. Nordea:

    NDA SEK: 378 670 504 426 SEK
    NDA DKK: 378 670 504 426 DKK
    NDA1V: 378 670 504 426 EUR

    https://www.avanza.se/aktier/om-bolaget.html/5249/nordea-bank
    https://www.avanza.se/aktier/om-bolaget.html/52458/nordea-bank
    https://www.avanza.se/aktier/om-bolaget.html/52781/nordea-bank-ab-fdr

    Här har Avanza använt växelkursen 1 SEK = 1 DKK = 1 EUR för att omvandla börsvärdet mellan de tre valutorna, vilket låter lite tvivelaktigt. I detta fall verkar värdet i SEK vara rätt (kontrollera genom att multiplicera senaste kurs med antalet aktier), medan värdena i DKK och EUR är uppåt väggarna fel.

    Samma fel drabbar även andra bolag som noteras på flera börser, t.ex. SAS, Stora Enso och Telia Sonera: börsvärdet omräknas mellan olika valutor till kursen 1:1.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja du har rätt. Man ska vara väldigt kritisk till siffror som inte kommer direkt från företaget, det är ofta fel. Ditt exempel är extremt...

      Radera
  24. Tack för en lysande blogg, har gjort många tvivelaktiga aktieköp som kunde undvikits om jag bildat mig bättre från början. Detta var en jättebra start för att börja analysera själv istället för att se till forumtrollen "visdomsord"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Trevligt att se att äldre blogginlägg fortfarande läses :-)

      Radera
  25. Hej,

    En fråga jag har gällande EV. Det gäller Concordia Maritim 2016

    Deras totala skulder ligger på:1 952 400 000

    Totalt Kassa & Bank + finansiella placeringar: 426 700 000

    Antal aktier: 43 729 798

    Kan deras EV på 1 569 429 798 verkligen vara sann?

    Tack på förhand

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej, jag ser två fel i din beräkning:

      1. Kassa/bank + kortfristiga placeringar = 679,5 MSEK

      2. Du ska addera börsvärdet, inte antalet aktier, börsvärdet = antal aktier multiplicerat med börskurs

      Mvh

      Radera