torsdag 2 november 2017

Rapporter från Balder och Sampo

Idag var det dags för niomånadersrapporter från två av portföljens mer odramatiska bolag, Sampo och Balder. Båda rapporterna innehöll mycket litet i överraskningsväg.

För Balder noterade jag:
  • Hyresintäkterna i beståndet steg med 1 % jämfört med förra kvartalet och 8 % sedan ett år tillbaka
  • Intjäningsförmågan per stamaktie steg 9 % (sedan q2) till 12,33 kronor. Intjäningsförmågan beräknas med en skattesats på 22 % medan den historiskt redovisad skatt snarare ligger på drygt hälften av det och betald skatt på en tredjedel
  • Den stora förändringen i intjäningsförmåga berodde främst på refinansieringen där preferensaktierna med 6 % utdelning ersattes med hybridlån med 3,1 % avdragsgill ränta. Hybridlånet räknas bara till hälften som lån av rating agencies så räntekostnaden går ner, ratingen går upp, vilket ytterligare driver ner räntekostnaden på nya lån
  • Belåningsgraden är på 48,9 % och räntetäckningsgraden 4,4 gånger. När jag gick igenom fastighetsbolagen 2010 var dessa siffror för Balder >65 % och 1,3 ggr. Det är ingen tvekan om att Selin tagit höjd för en kommande räntehöjning. Samtidigt har räntebindningstiderna ökat från 2,4 till 3,7 år under året och den senaste, icke säkerställda, euroobligationen (500 MEUR) hade fast 1,95 % ränta till 2026
Kort sagt, risk ner, avkastning upp när Selin vänder sitt fokus från kraftig expansion i Sverige till effektiv finansiering. Långtida läsare noterar att jag brukar värdera Castellum på historiskt förvaltningsresultat medan jag tillåter Balder räkna på framtida intjäningsförmåga. I gengäld låter jag udda vara jämnt och använder samma P/E för det betydligt snabbare växande Balder. Om Castellum redovisade intjäningsförmågan lika överskådligt som Balder skulle jag använda den.

Samporapporten innehöll följande (allt mätt i euro):
  • Ifs premier ökade med 4 %, combined ratio ökade något på grund av ökade skador och resultatet föll 2 %
  • Nordeas resultat föll 5 % och var den svagaste storbanksrapporten det här kvartalet
  • Mandatums resultat steg med 20 %. En förmodat stigande räntebana är väldigt goda nyheter för livbolagen, något som gynnar Mandatum, Topdanmark, Storebrand etc.
  • När bolaget nu konsoliderar Topdanmark uppstår en kraftig engångsvinst och detta resultat måste justeras framöver (vilket Sampo också gör i rapporten)
  • Justerad vinst per aktie steg från 0,71 euro till 0,74 euro, rullande tolv månader är den 2,92 euro exklusive orealiserade vinster
Generellt är det små ändringar men bolaget fortsätter prestera med 13,8 % avkastning på eget kapital och hög direktavkastning så Nalles bygge fortsätter vara en positiv komponent i portföljen.

13 kommentarer:

  1. Beträffande skatten bör poängteras att det gör stor skillnad för din långsiktiga avkastning huruvida skattekostnaden är uppskjuten skatt eller betald skatt. I Balders fall är det, och har alltid varit, i huvudsak uppskjuten skatt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut och det gäller hela fastighetssektorn. I sin beräkning av intjäningsförmåga räknar Balder med att betala 610 MSEK. Tittar man istället på kassaflödesanalysen så betalade man faktiskt 160 MSEK i skatt och hittills i år 170 MSEK. Justerat för detta skulle intjäningen kommande 12 månader på dagens bestånd kunna bli 20 % högre än de siffror jag räknar på.

      Radera
    2. 160 MSEK avsåg hela 2016 alltså

      Radera
  2. Ang Balder punkt två: Jag kan inte riktigt förstå varför skattesatsen är relevant för intjäningsförmågan 15,72 kr/aktie. Balder är ju tydliga med att det rör sig om förvaltningsresultatet per stamaktie och det är ju ett resultatmått före skatt. /Johan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Usch vilken felläsning från min sida, helt rätt. 15,72 är förvaltningsresutlat/aktie. Intjäningsförmåga per aktie är 12,33 från fastigheterna. Ska revidera inlägget, tack!

      Radera
    2. Johan, förvaltningsresultatet som Balder redovisar i aktuell intjäningsförmåga är efter skatt som schablonmässigt antas vara 22%.

      Radera
    3. @David: kolla en gång till på tabellen, per aktie-siffran är före skatt. Lurig uppställning.

      Radera
    4. Woha, stor miss. Tack. Låter det stå kvar ändå för att påminna mig om mitt fel.

      Radera
  3. Har du läst Damoderans bok luppen? Var den bra/läsvärd?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har kommit en bit på vägen, lovar att skriva om den när jag läst hela.

      Radera
  4. Först och främst väldigt välskriven blogg som givit mig många intressanta tankar => bra investeringar!

    Hur kommer det sig att få i detta bloggsegment (se svenska aktiebloggar) dig inkluderat inte investerar i FAANG och BAT (Baidu, Alibaba, Tencent). Förstår att många i bloggsfären är intreserade av utdelningar/direktavkastning. Noterar dock ditt innehav i Balder. Top 5 företag gällande market cap i dag är tech och inget tyder på att det ska ändras snarare det motsatta.

    Tack!
    ZingBlaster

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller lite koll framförallt på Alphabet, men har inte köpt här i portföljen. Facebook har jag haft fel om länge, men mina barn är inte det minsta intresserade, kan det vara en "generationsfluga"?

      Mina barn har Alphabet, Netflix, Microsoft och Apple i sina portföljer. Syftet där är mest att ha saker de själva lockas av, inte att göra avvägda affärer. Jag hoppas marknaden är effektiv så de inte blir helt felprissatta...

      Radera
  5. Jag antar många såg Erik Selin hos Börslunch igår. Sympatisk framtoning som alltid.

    Jag tyckte det var intressant att han, liksom Rutger Arnhult i en DI-intervju nyligen, förde ett resonemang att Sagax borde kanske handlas med ännu större premie än idag eftersom en portfölj av högavkastande logistikfastigheter borde värderas högre än summan av dess komponenter. D.v.s. hundra logistikfastigheter som har en dir avk på t.ex. 7-8% borde som portfölj värderas till kanske 5-6%.

    Jag tycker detta är ett intressant resonemang som väcker två frågor:

    1. Är inte detta lite som när man i USA gav en sammanslagning av översta 'tranchen' från skräpobligationer högre rating än någon av delarna?

    2. Om detta är är riktigt, borde inte motsvarande gälla för lågavkastande portföljer? D.v.s. att en portfölj av lågavkastande fastigheter typ Hufvudstadens bestånd bör handlas med substansrabatt, likt de lågavkastande skogsbolagen?

    F ö kunde jag notera att Erik Selin verkade väldigt positiv till Hemfosa - ett av mina största innehav (och idag ännu större). Kanske dags för en omvärdering även av Jens?

    Mvh Mattias

    SvaraRadera