söndag 16 april 2017

Liv- mot skadeförsäkring

I detta inlägg tänker jag titta på egenskaperna hos livförsäkring jämfört med skadeförsäkring, samt hur dessa artar sig hos två av mina innehav, Sampo och Topdanmark.

Om du letar runt på Wikipedia och söker på person- eller livförsäkring är begreppsförvirringen stor och om du söker på livförsäkring på de stora försäkringsbolagen får du förslag på ett slags försäkring som utfaller med ett givet belopp vid dödsfall. I detta inlägg menar jag i alla fall samma sak med livförsäkringar som det man på engelska kallar life insurance och danska livsforsikringer, och skadeförsäkring är motsvarigheten till property & casualty respektive skadeforsikring.

Om du läst bloggen Aktiefokus eller Berkshire Hathaways aktieägarbrev är skadeförsäkringens mekanismer välkända, då kan du hoppa ner en bit i artikeln till livförsäkringar. Men för alla andra förklarar denna film, gjord av Sampo, skadeförsäkringar väldigt överskådligt:


I stora drag ger skadeförsäkringar två inkomstkällor:
  • Premier, som i Skandinavien generellt sålts med en vinstmarginal på över 10 procent det senaste decenniet, efter att man betalat ut ersättningar till försäkringstagarna och sina omkostnader har alltså mer än 10 procent stannat kvar i bolaget
  • Det finns ett tidsavstånd mellan premieinbetalningarna och utbetalning av ersättningar, under tiden kan försäkringsbolaget förränta detta kapital. Denna avkastning tillfaller försäkringsbolaget
Livförsäkringar ser annorlunda ut vilket illustreras av denna pedagogiska Sampo-film:


Även livförsäkringar bjuder på två inkomstkällor, till skillnad från skadeförsäkringar förstärker de inte varandra utan är parallella inkomstkällor:
  • Traditionella försäkringar där det utbetalda beloppet eller avkastningen är förutbestämd. Om försäkringsbolagets investeringar ger större avkastning tjänar bolaget pengar, om de ger mindre förlorar bolaget pengar
  • Unit-linked-försäkringar (markedsrenteprodukter) är försäkringar där kunden själv väljer investeringen, som moderna pensionsförsäkringar eller kapitalförsäkringar. Här tar bolaget ingen risk och enda inkomsten är de avgifter bolaget tar av kunden
De senaste decenniet har livförsäkringar "drabbats" av två stora negativa och svårparerade trender: realräntorna har gradvis sjunkit vilket gjort att gamla traditionella försäkringar med höga avkastningar blivit svårare och svårare att täcka och lönsamheten har gått ner. Dessutom har regleringar och allt större medial genomlysning pressat de avgifter bolagen kan ta för unit-linked-försäkringar. Båda inkomstkällorna har alltså blivit allt svagare.

Det finns dock en positiv trend av ökat sparande och ökat utnyttjande av exempelvis kapitalförsäkringar vilket gjort att volymerna stadigt ökat. Men lönsamheten har inte ökat i samma takt alltså.

Utöver dessa trender finns sådant som ökad livslängd, förändrad befolkningspyramid etc. men dessa trender har varit kända och har i större utsträckning gått att prognostisera.

Försäkringsbolagens räkenskaper

Skade- och livförsäkringar ser väldigt olika ut i försäkringsbolagens räkenskaper. För att illustrera detta har jag lyft ut segmentsrapporteringen ur Sampos (skadeförsäkringar finns i dotterbolaget If och livförsäkringar i dotterbolaget Mandatum) respektive Topdanmarks bokslut för 2016, först resultaträkningarna:

Sampos resultaträkning per segment

Topdanmarks resultaträkning per segment

Sampo har sitt holding-segment som innehåller aktierna i Nordea, Topdanmark saknar en motsvarighet till detta. Sampo äger 41 % av Topdanmark och det innehavets resultat är de 65 MEUR som syns på raden "Share of associates' profit/loss". Topdanmark redovisar privat och företag separat, men det tänkte jag inte borra i här, även Sampo/If vänder sig till både privatkunder och företagskunder. Ur resultaträkningarna ovan vill jag lyfta ut följande nyckeltal (se kommentarerna till inlägget för förklaring):

NyckeltalSampoTopdanmark
Premieandel skada/liv
79/21
54/46
EBT% skada
21 %
19 %
EBT% liv
19 %
2,5 %

Två saker är uppenbara; Sampo har en betydligt mindre andel livförsäkring, men också en väldigt mycket lönsammare livförsäkringsdel. Topdanmarks livförsäkringar har en mycket större andel unit-linked-försäkringar där försäkringstagaren bär risken och avkastningen från investeringarna, det förklarar en del av den låga lönsamheten jämfört med Sampo/Mandatum. Ytterligare en faktor är att Topdanmarks livförsäkringspremier mer än dubblerats de senaste tre åren, detta innebär att många av de försäkringar där Topdanmark bär investeringsrisken/resultatet är så nya att deras avkastningsantagande inte påtagligt avviker från kundlöftet, därmed blir resultatet lågt.

Tittar vi på balansräkningarna är balansen mellan livförsäkring och skadeförsäkring annorlunda jämfört med resultaträkningarna:

Sampos balansräkning per segment
Topdanmarks balansräkning per segment

Återigen redovisar Sampo sitt Holding-segment i en kolumn, som jag väljer att bortse ifrån. Men som synes bidrar segmentet kraftigt till Sampo-koncernens soliditet. Topdanmarks centrala funktion har istället negativt eget kapital vilket bidrar till att koncernen har väsentligt lägre soliditet än Sampo.

Det är typiskt att livförsäkringsverksamhet har betydligt större balansräkningar än skadeförsäkring, helt enkelt för att åtagandena löper över fler år i genomsnitt. Tabellen nedan lyfter ut några nyckeltal (se kommentarerna till inlägget för förklaring) som jag tycker är intressanta i jämförelsen:

NyckeltalSampoTopdanmark
Avsättningar skada/liv
54/46
26/74
Avs/prem skada
2,2x
1,8x
Avs/prem liv
7,3x
6,4x
Soliditet skada
27 %
15 %
Soliditet liv
12 %
2,2 %
ROE*) skada
22 %
52 %
ROE*) liv
13 %
11 %

*) före skatt

På balansräkningarna syns vilka avsättningar (rymmer både inrapporterade och bedömda skador) bolagen gjort för skada respektive liv, och här ser balansen annorlunda ut jämfört med premiesidan, livförsäkringar är väsentligt större.

Topdanmark har valt ett lågpris- och lågrisksegment i sina skadeförsäkringar och det gör att man kan operera med väsentligt lägre eget kapital, därmed blir ROE före skatt klart högre än för Sampo trots jämförbara marginaler. Sampos något högre marginaler kan till viss del förklaras med att man har en större float på grund av längre tid mellan premie och ersättning. Avsättningarna jämfört med premierna i skadeförsäkringen är större.

På livförsäkringssidan syns en mycket stor skillnad i soliditeten, där Topdanmarks fokus mot unit-linked tillåter dem att ha lövtunn soliditet, vilket också räddar upp ROE då marginalerna är motsvarande låga. Topdanmarks lägre avsättningar per premie tolkar jag som att bolagets tillväxt skjutit upp täljaren senaste åren, om några år bör detta återgå till en nivå i linje med Sampo.

Det finns alltså en hel del skillnader mellan två försiktigt skötta försäkringsbolag med samma huvudägare, på grund av strategiska val bolagen gjort. Mixen mellan skade- och livförsäkring skiljer, bolagen riktar sig mot olika segment i marknaden och Sampo är mer av ett finansiellt konglomerat medan Topdanmark "blivit vid sin läst" på ett annat sätt.

Tack till Investacus för inspirationen till detta inlägg!

13 kommentarer:

  1. Hej!

    Intressant inlägg! Dock så har jag svårt att förstå hur du lyfter ut alla nyckeltal, orkar du förklara? Skulle göra ett bra inlägg bättre! :) Jag är inget proffs på att läsa årsredovisningar men brukar kunna hänga med skapligt i andra företag/branscher, men försäkringsbranschen känns extra lurig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra kommentar, jag tog kanske lite för långa kliv där. För det första: det är inte vedertagna nyckeltal jag använder utan jag har plockat ut siffror och relationer som jag tycker är intressanta för att jämföra liv- mot skadeförsäkring samt Sampo mot Topdanmark.

      Resultaträkningen

      Premieandel skada/liv har jag jämfört "Insurance premiums written" för Sampo P&C jämfört med Life. P&C utgör 79 % av totalen, Life 21 %.

      För Topdanmark jämförde jag "Bruttopraemieintaegter" för Skade jämfört med "Bruttopraemier" för Liv, de första utgör 54 % av totalen, de sistnämnda 46 %.

      EBT% skada Här dividerar jag för Sampo P&C "Profit before taxes" med "Insurance premiums written" för att få marginalen före skatt. För Topdanmark är det raderna "Resultat för skat" genom "Bruttopremieintaegter" i kolumnen Skade.

      EBT% liv Samma övning som ovan fast kolumnen Life för Sampo och kolumnen Liv för Topdanmark (och raden "Bruttopraemier")

      Balansräkning

      Avsättningar skada/liv beräknas för Sampo genom att jämföra "Liabilities for insurance and investment contracts" i P&C med summan av samma rad och "Liabilities for unit-linked insurance and investment contracts" i Life. P&C utgjorde 54 % av totalen, Life 46 %.

      För Topdanmark jämför jag "Hensaettelser til forsikrings- och investeringskontrakter" i kolumnen Skade med Liv. Skade utgör 26 % av totalen, Liv 74 %.

      Avs/prem skada Här tittar jag återigen på avsättningarna (enligt ovan) och jämför med premierna från resultaträkningen. Avsättningar för P&C/Skade dividerat med premier för P&C/Skade alltså.

      Avs/prem liv Samma som ovan fast för Life/Liv i båda bolagen.

      Soliditet skada Soliditet är eget kapital/balansomslutning. Bolagen räknar inte ut EK per segment men det är lätt att räkna fram som tillgångar minus skulder. Soliditeten blir då 1 - skulder/tillgångar (uttryckt i procent). För Sampo är det 1 - "Total liabilities" / "Total assets" i P&C-kolumnen. För Topdanmark är det 1 - "Forpligtelser i alt" / "Aktiver i alt" i Skade-kolumnen.

      Soliditet liv Samma som ovan fast hämta värden från Life/Liv-kolumnerna.

      ROE före skatt, skada Precis som ovan måste EK räknas ut, hela värdet fås genom formeln Resultat före skatt / (Tillgångar - Skulder), vilket för Sampo P&C blir "Profit before taxes" (från resultaträkningen) / ("Total assets" - "Total liabilities").

      För Topdanmark blir det "Resultat för skat" / ("Aktiver i alt" - "Forpligtelser i alt") från Skade-kolumnen.

      ROE före skatt, liv Samma som ovan fast värden tagna ur Life/Liv-kolumnerna.

      Radera
  2. Tack för ett intressant inlägg!

    Stockholmsbörsen saknar försäkringsbolag så vi som gillar denna bransch har fått titta på finska/norska/amerikanska börsen. Ett bolag som fastnat för är Norges största sakförsäkringsbolag Gjensidige forsikring.Är detta något du själv kikat på?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att välja mellan Sampo, Gjensidige och Tryg är som att välja mellan de svenska storbankerna, det är inte jättestor skillnad. Gjensidige har en ok värdering men ingen Nalle.

      Radera
  3. Tack för genomgången!
    Kalle56

    SvaraRadera
  4. Mycket bra sammanfattning! En liten detalj bara där det är lite fel i inlägget. Jag tror att du blandar ihop begreppen lite rörande förmånsbestämt, premiebestämt, traditionell försäkring och unit linked-försäkring.

    Livförsäkring med sparande kan delas upp i två olika delar.

    Förmånsbestämd försäkring och Premiebestämd försäkring.

    Förmånsbestämd försäkring är en typ av traditionell försäkring och en sådan där förmånsbeloppet är förbestämt. Det är bestämt idag att när du går i pension erhåller du ett visst belopp. T.ex. 50% av din slutlön.

    Premiebestämd försäkring innebär istället att premien är förbestämd. Alltså t.ex. att man sätter av 10% av din lön i premie till din tjänstepension. En premiebestämd produkt kan antingen vara en traditionellt förvaltat där försäkringsbolaget sköter förvaltningen och det finns en garanti kopplad till produkten eller en unit linked-försäkring där kunden själv väljer i vilka fonder kapitalet ska placeras.

    Så jag tror att det du nämner i ditt inlägg borde vara traditionell och unit linked och inte förmånsbestämt och premiebestämt (stämmer bättre med din beskrivning).

    Sen ett litet sido spår är att det finns en uppsjö olika produkter inom traditionell livförsäkring (både premie- och förmånsbestämd) som skiljer sig mellan bolagen och mellan olika länder. Exempelvis finns stora skillnader i hur vinstdelningen mellan kunderna och bolaget ser ut t.ex. av den avkastning som överstiger garantin går till. Det kan även finnas en hel del skillnader mellan hur den garanterade avkastningen fungerar som kan ha stor påverkan på hur de framtida resultaten blir. Därför är det viktigt att förstå hur villkoren ser ut för det bolaget man investerar i.

    Sen lite mer bakgrund till begreppet livförsäkring. Det som i min mening menas med livförsäkring är att den underliggande risken är kopplat till om en person lever eller ej. Detta kan således vara produkter som betalar ett engångsbelopp om jag avlider (ren livförsäkring) eller produkter som betalar en pension till mig så länge som jag lever (pensionsförsäkring eller tjänstepensionsförsäkring).

    /RA

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för en hjälpsam kommentar. Jag har försökt leta mig fram till de svenska fackbegreppen då det mesta jag läst varit på engelska. Traditionell/unit linked blir lite svengelska men jag anpassar gärna.

      Radera
    2. Har modifierat inlägget nu till att tala om traditionella respektive unit-linked istället.

      Radera
    3. Kan "unit-linked" termen innebära något annat än vad svenska försäkringsbolag normalt kallar "fondförsäkring"?

      Jag har sett att begreppet "unit-linked" används inom branschen, men jag har alltid förstått det som att det rör sig om en fondförsäkring.

      En annan sak jag har reflekterat över på sistone är trendväxlingen mellan traditionell förvaltning med garanti versus fondförvaltning.
      Efter de senaste årens starka börsuppgång har fondförvaltning (ofta med relativt hög risk) vunnit stor mark.

      Det ska bli intressant att se dels hur efterfrågan ser ut, dels hur kapitalet förflyttar sig vid nästa "börskrasch". Jag har ingen insikt i hur Sampos eller Topdanmarks produktutbud ser ut idag, men jag inbillar mig att kunderna är ganska "inlåsta" hos gemene bolag. Bara en lös tanke hos en fundersam investerare som vill att vallgraven ska hålla tätt från båda sidorna muren...

      -Konservativ

      Radera
  5. Tack för ännu ett bra inlägg. En fråga till dig gällande Sampo och sitt beroende av Nordea. Hur ser du på risken med detta innehav? Nordea är relativt ofta i blåsväder och verkar relativt dåligt skött jämfört med de andra storbankerna. Sampos försäkringsdel lockar men Nordea hindrar mig från att investera i Sampo. Har du några tankar här?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker Nordea är korrekt prissatt med en liten rabatt mot övriga storbanker på de grunder du anger, så jag har inga större problem med det innehavet. Men tycker du Nordea är ett riktigt problem är ju Gjensidige eller Tryg intressanta alternativ till Sampo bland de stora försäkringsbolagen.

      Radera
  6. Spännande inlägg! Hur tror du branschen generellt påverkas utav ränterörelser? Och varför?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Generellt är högre realräntor positiva för livförsäkringsbolag. De skyddar sig normalt mot räntevariationer med matchande löptider m.m. men generellt gynnas de av högre förväntad avkastning mer än de skadas av fallande värde på ränteinstrument.

      1 procentenhet högre ränta ger Topdanmark 32 MDKK högre EK enligt not 41 i årsredovisningen.

      Radera